Hjärnskakning hos barn

Introduktion

Hjärnskakning är en av de vanligaste skador som barn råkar ut för. Trots det finns det idag brister i förståelsen för hjärnskakningar hos barn och hur de skiljer sig mellan vuxna och barn. Skiljer sig symtom mellan hjärnskakning hos barn och vuxna? Kan barn också få hjärnskakning utan medvetslöshet? 

‍

Vad vi vet idag är att symtomen till stor del är likartade vid hjärnskakning hos vuxna och barn, och precis som för vuxna kan barn också få hjärnskakning att bli medvetslösa. Trots det kan råd för behandling och återgång till skola skilja sig åt. På denna sida finns därför information särskilt anpassad för barn med hjärnskakning och deras behov.  

‍

På den här sidan har vi gjort en sammanställning med utvalda delar från material gällande hjärnskakning och barn som tagits fram i samarbete med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. De delarna som vi valt att lyfta fram här berör:

‍

• Översiktlig information om hjärnskakning hos barn, exempelvis hjärnskakning barn symtom
• Modeller för barns återgång till både skola och aktivitet 
• Tips till personer i barnets omgivning 

Texterna är utdrag hämtade rakt av från informationsbroschyren ”Hjärnskakning hos barn och ungdomar – vägledning för återgång till aktivitet och skola” (1), som tagits fram inom SVERE, Svenska rehab-nätverket för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada samt från boken “Ska jag gasa eller bromsa?” (2). Båda dessa material grundar sig på forskning och har skrivits av yrkespersoner med lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar med långdragna problem efter hjärnskakning. De har som sagt tagits fram tillsammans med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och kan läsas i sin helhet för att få mer utförlig information: 

‍

Vägledning för barn och unga

- Till SVERE:s broschyr finns dessutom ett följebrev som kan nås här. 

‍

Ska jag gasa eller bromsa efter hjärnskakning (hjarnkraft.se)

‍ 

Kort om hjärnskakningar hos barn

Nedanstående bildruta är ett utdrag från SVERE:s informationsbroschyr ”Hjärnskakning hos barn och ungdomar – vägledning för återgång till aktivitet och skola” (1) och är en bra sammanfattning både om vad en Hjärnskakning är för något, vilka symtom som är vanliga samt hur prognosen ser ut.  

På vår sida “riktlinjer vid hjärnskakning” finns en lista på alarmerande symtom efter en smäll mot huvudet. Dessa symtom bör föranleda att akut vård uppsöks. För att få sjukvårdsrådgivning och hjälp med att avgöra om någon fått en hjärnskakning samt om vård bör uppsökas, ring telefonnummer 1177 eller besök 1177.se.

Återgång till aktivitet

I princip gäller det som finns beskrivet på sidan “riktlinjer efter hjärnskakning”. Barn kan dock behöva längre tid att återhämta sig efter en hjärnskakning, varför återgången ska ske i lite långsammare takt än för vuxna. Här har vi sammanställt ett par modeller för hur återgången till aktivitet efter en hjärnskakning kan se ut, specifikt anpassad för barns behov.  

‍

Återgång till skola

Nedanstående bildruta är ett utdrag från SVERE:s informationsbroschyr ”Hjärnskakning hos barn och ungdomar – vägledning för återgång till aktivitet och skola”. Det är en modell för stegvis återgång till skolan. 

Vill man fördjupa sig mer inom återgång till skola efter en hjärnskakning, om vad skollagen säger och mycket mer, rekommenderar vi boken “Ska jag gasa eller bromsa?”. 

‍

Återgång till fysisk aktivitet

Återgång till fysisk aktivitet följer i princip samma modell som för vuxna, det vill säga symtomanpassad aktivitet som långsamt stegras. När det gäller barn ska dock återgången till träning efter hjärnskakning ske i en långsammare takt än för vuxna. Nedanstående text är hämtad rakt av från boken “Ska jag gasa eller bromsa?” (2): 

“Tidigare rekommenderades total vila under en längre period, men ny forskning har visat att detta inte underlättar tillfrisknandet, utan att det är bättre att komma igång med fysisk aktivitet så snart som möjligt efter 48 timmar. Att hitta rätt balans mellan vila och fysisk aktivitet är en svår men viktig uppgift där idrottsläraren behöver samarbeta med elev, föräldrar och övriga lärare. Ungdomar som är vana att regelbundet utöva fysisk aktivitet upplever ofta en stor frustration över att inte få utöva sin idrott som tidigare och kan då behöva hjälp av fysioterapeut, idrottslärare och andra vuxna att hitta en ”lagom dos” av både aktivitet och vila.  

Den största risken med återgång till fysisk aktivitet efter hjärnskakning är att få en ny hjärnskakning innan hjärnan har läkt. I rekommendationer från CanChild uppmanar man till total vila de första 24–48 timmarna efter hjärnskakningen. Med total vila menas både kognitiv och fysisk vila (se även steg 1 på nästa uppslag). Efter denna tid kan eleven uppmuntras till att gradvis öka sin aktivitetsnivå enligt beskrivning på nästa uppslag, förutsatt att det inte leder till ökade eller nytillkomna symtom. En ”lagom” aktivitet kan till en början vara att ta en promenad. Stegra den fysiska aktiviteten successivt, både med avseende på frekvens, duration (varaktighet) och intensitet. Kom ihåg att minimera risken för att eleven ådrar sig en ny hjärnskakning.  

CanChild har tagit fram riktlinjer för återgång till fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Se de olika stegen på nästa uppslag.  

Tiden det tagit för eleven att återhämta sig efter hjärnskakningen avgör hur snabbt eleven får stegra sin fysiska aktivitetsnivå det vill säga gå vidare till nästa steg.  

• Om symtomfri inom 48 timmar efter hjärnskakningen: Fortsätt till nästa steg tidigast efter 24 timmar.  
• Om symtomfri eller minskade symtom 1–4 veckor efter hjärnskakningen: Fortsätt till nästa steg tidigast efter 48 timmar.  

• Om kvarstående symtom 4 veckor efter hjärnskakningen: Fortsätt till nästa steg tidigast efter 1 vecka.  

Var mycket uppmärksam om eleven får tillbaka något symtom eller om det tillkommer något nytt. I sådant fall ska eleven vila i minst 24 timmar och gå tillbaka till föregående steg.” (2, s. 30-33) 

Steg 1 – Total vila  

De första 48 timmarna efter hjärnskakning gäller både fysisk och kognitiv vila. All fysisk aktivitet som ger pulsstegring ska undvikas. Eleven bör undvika alla dagliga aktiviteter som ökar symtom. Aktiviteter som är lämpliga är till exempel: lyssna på ljudböcker, rita, fotografera, lätta brädspel, prata i telefon och enklare pyssel. Att använda mobil, titta på TV eller spela datorspel innebär många intryck för hjärnan och bör undvikas under steg 1, likaså bör läxläsning undvikas. 

Steg 2 - Lätt aktivitet  

I steg 2 tillåts en lätt stegrad aktivitetsnivå med en duration på 15-30 min max 2 gånger per dag. Exempel på lämpliga aktiviteter är promenader, fiske, vistas i naturen, kubbspel och spela biljard. Det kan även innebära yoga, cykling på motionscykel eller simning. Om eleven har svårigheter med koordination och balans kan det vara bra att börja med enkla övningar som tränar dessa förmågor. 

Steg 3 – Individuell träning

I steg 3 tillåts 30 min fysisk aktivitet upp till fyra gånger, totalt 2 timmar per dag. Enligt klinisk erfarenhet är lugn jogging i intervallform en bra början, till exempel gå 1 min och jogga 1 min med 5–10 upprepningar. Under idrottslektioner kan eleven delta på stationsbanor med olika typer av övningar som höjer pulsen och utmanar balansen. Eleven kan även träna teknikmoment från olika bollsporter. Andra fysiska aktiviteter kan vara kullekar, badminton och cykling. Ingen styrketräning, kroppskontakt, hopp, rotationer, dyk eller hastiga rörelser tillåts. 

Steg 4 - Träning med klasskamrater/lag utan kroppskontakt

Fysisk aktivitet får utföras i 30 min upp till sex gånger, totalt 3 timmar per dag. Det är nu tillåtet att utföra teknikövningar med en klasskamrat eller lagmedlem. Mot slutet av steget är det okej att delta i träning med hela klassen/laget. Förslag på aktiviteter är dans, basket, handboll, volleyboll och gymnastik. Det är även tillåtet att börja styrketräna. Börja på en lätt nivå och stegra successivt belastningen. Det brukar vara lagom nivå att börja med kroppen som belastning. Kroppskontakt, hopp eller nickningar tillåts inte. 

Steg 5 - Träning med full kroppskontakt

Det är nu tillåtet med måttlig till kraftfull fysisk aktivitet vilket innebär att eleven får delta på idrottslektionerna med full fysisk belastning. Rotationsmoment och hopp tillåts nu. Det är även tillåtet med kroppstacklingar inom till exempel ishockey och nickningar inom fotboll.
 

Steg 6 - Återgång till full fysisk aktivitet, match, tävling

Eleven får nu delta på matcher i olika idrotter samt tävla i sin idrott. Enligt klinisk erfarenhet kan det vara lämpligt att låta eleven börja delta under en halvlek/en period/en gren på match/tävling och utvärdera måendet dygnet efter deltagandet. Om eleven mår fortsatt bra går det bra att öka deltagandet vid nästa match/tävling.” (2, s. 32-33) 

‍

Tips till dig som lärare

“Nedan följer exempel på vad du som lärare kan göra när en elev som råkat ut för hjärnskakning visar tecken på nedstämdhet eller oro över sin situation:  

‍

• Förmedla hopp! Barn och ungdomar har svårt att överblicka längre tidsperspektiv och perioden med hjärnskakningssymtom kan kännas oändlig. Som vuxen kan man både hjälpa eleven att se sina framsteg, och berätta att det går framåt även om det går långsamt. Detta kan konkretiseras genom att exempelvis rita upp en tidslinje där framsteg, planer och roliga aktiviteter markeras, som en hjälp att blicka framåt.
• Hjälp eleven att fortsätta vara en del av gruppen! Att känna att man har kvar sina kompisar i skolan är mycket viktigt för måendet eftersom många inte orkar träffa vänner på fritiden. Gå tillsammans med eleven igenom hur det kan ske, vilka aktiviteter som kan vara aktuella och om det behöver göras några anpassningar.
• Ha förståelse för elevens situation och hjälp till med anpassningar! Att se till elevens hela situation med olika belastande och underlättande faktorer, för att hitta en välavvägd balans, förebygger nedstämdhet, oro, stress och psykisk ohälsa.
• Negligera aldrig tröttheten! De flesta elever vill göra mer än de egentligen orkar och då behöver de vuxna hjälpa till att avväga och kanske begränsa bland aktiviteter och studier.
• Var uppmärksam på irritation och ilska! Irritation och ilska kan ofta vara tecken på att eleven är överbelastad och behöver vila. Känslor av ledsenhet och uppgivenhet kan också förstärkas vid trötthet. Många behöver gå undan en stund för att återhämta sig. För andra kan det gå bra att sitta kvar i klassrummet och göra något som är mindre krävande, till exempel rita en stund. 
• Informera klasskompisarna! Att klasskompisarna får information om vad eleven varit med om och varför allt inte fungerar som innan skadan är ofta till hjälp för att det ska fungera så bra som möjligt socialt. 
• Involvera elevhälsan och utnyttja deras kompetenser! Tillsammans med elevhälsan kan ni bilda ett team med en helhetssyn på elevens situation. Det behöver vara tydligt vem eleven kan vända sig till vid problem eller behov av samtal.” (1, s. 13)

‍

Råd till idrottsläraren

• “Att delta på idrottslektioner kan vara mycket energikrävande efter en hjärnskakning. Det är ofta många elever som samtidigt vistas i lokalen och hög ljudvolym. Eleven behöver fokusera både på motoriska färdigheter, lagkamrater, motståndare samt spelregler. Underlätta för eleven genom att välja lekar/aktiviteter med enkla spelregler. Om det ändå blir för utmanande kan enklare styrketräning vara ett alternativ. Finns det tillgång till gym på skolan kan en genomgång av övningar där vara ett alternativ för eleven. 
• Anpassa idrottslektionens längd efter elevens dagsform och ork. För en dialog med övriga lärare, eleven och vårdnadshavare. Hur mår eleven efter idrottslektionen, orkar hen delta på efterliggande lektioner? Hur mår eleven efter skoltid? 
• Skriv upp lektionsplaneringen på tavlan, det underlättar för elever med hjärnskakning som kan ha svårt att komma ihåg uppgifter och instruktioner i flera led. 
• Om möjligt använd bildstöd (anpassa bilderna efter elevens ålder). Vid en styrkebana kan det till exempel finnas en bild på utförande av armhävning, upphopp med mera. För en del kan det räcka med att det finns skriftlig instruktion. 
• Ljudnivån på idrottslektioner kan vara mycket utmanande för elever som är ljudkänsliga. En del elever kan bli hjälpta av att använda öronproppar. Diskutera gärna med elevgruppen hur ni tillsammans kan minska ljudnivån på lektionerna. 
• Behandlande fysioterapeut är ofta positiv till samarbete med dig som idrottslärare för att kunna lägga upp en så bra behandlingsplan till eleven som möjligt. Om eleven inte har kontakt med fysioterapeut trots kvarvarande symtom, uppmana eleven och vårdnadshavare att ta kontakt med fysioterapeut på sin husläkarmottagning/vårdcentral eller med behandlande läkare. 
• Idrottslärarens terminsplanering är bra om elev och föräldrar kan få tillgång till. Det medför att eleven i förväg kan avstå en idrottslektion som upplevs för påfrestande. Eleven har då möjlighet att göra något annat.” (1, s. 35)

‍

Källförteckning:

1. SVERE. Hjärnskakning hos barn och ungdomar – vägledning för återgång till aktivitet och skola [broschyr på Internet]. Stockholm: Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft; 2020. [citerad 2022 mars 9]. Hämtad från: https://hjarnkraft.se/wp-content/uploads/2023/08/Vad-ar-en-hjarnskakning-broschyr23korr23aug.pdf
2. Boström P, Eklund C, Berg F. Ska jag gasa eller bromsa? Stockholm: Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft; 2019.