VAD ÄR EN HJÄRNSKAKNING?
Översikt - Information på sidan
- Förekomst och orsaker: Hur vanligt är hjärnskakning och vad kan orsaka en hjärnskakning?
- Symptom vid hjärnskakning: Vilka symptom kan uppstå vid en hjärnskakning, när brukar de uppträda och hur lång är återhämtningstiden?
- Diagnostik av hjärnskakning: Hur definieras hjärnskakning och vad krävs för att ställa diagnos?
- Vad händer i hjärnan vid en hjärnskakning? Vad är det som händer i hjärnan vid en hjärnskakning och hur det ger upphov till symptomen?
Förekomst och orsaker
Hjärnskakning är en typ av lätt traumatisk hjärnskada som är väldigt vanlig. Exakt hur vanlig vet man inte riktigt – olika studier visar olika resultat. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 30 000 personer om året söker sjukhusvård för traumatiska hjärnskador, där de lätta skadorna utgör den stora majoriteten av alla fall. Troligtvis är det dock betydligt fler som inte söker sjukhusvård och mörkertalet är därmed stort. Vanligt förekommande orsaker till hjärnskakning är fall- och trafikolyckor, idrottsskador samt avsiktligt våld, där de två senare misstänkts vara orsaken till det mörkertal som finns.
Symptom vid hjärnskakning
Symptom som kan förekomma efter hjärnskakning inkluderar bland annat:
- Huvudvärk
- Yrsel
- Ljud- och ljuskänslighet
- Svårigheter med fysisk ansträngning och träning
- Illamående eller kräkning
- Mental uttröttbarhet (hjärntrötthet)
- Nedsatt balans eller ostadighetskänsla
- Lättirritabilitet
- Nedstämdhet
- Nedsatt kognitiv förmåga såsom försämrad koncentration och minne
- Känsla av förvirring
- Klumpigt rörelsemönster
- Förändringar i humör, beteende eller personlighet
En hjärnskakning kan, men behöver inte, innebära medvetandeförlust. Symptomen kan uppträda efter olika lång tid och ibland kan det ta minuter till timmar innan personen får sina första symptom. Det medför att det kan vara svårt att avgöra om en hjärnskakning har skett eller inte. För de flesta går symptomen över inom en till två veckor, men hos vissa kvarstår däremot symptomen under längre tid. Läs mer om långvarig problematik efter hjärnskakning här.
Diagnostik av hjärnskakning
En vanlig definition av hjärnskakning är:
- Skada orsakad av direkt våld mot huvud, ansikte, nacke eller kroppen (ifall rörelsen fortplantar sig genom kroppen och orsakar en acceleration av huvudet).
- Skada resulterande i olika former av symptom och tecken kännetecknande för hjärnskakning (se stycket ovan), vilka med tiden spontant går över hos de flesta. I vissa fall kan däremot symptomen bli långdragna.
- En hjärnskakning avspeglar främst en funktionell snarare än en strukturell skada varför radiologiska undersökningar oftast inte visar något.
- Inga neurologiska bortfall såsom sänkt medvetandegrad, fokala neurologiska bortfall (motorisk svaghet i arm eller ben) eller liknande föreligger.
- De symptom och tecken som uppkommer går inte att enbart förklaras av droger, alkohol, mediciner eller andra skador.
Om ovanstående stämmer in kan diagnosen hjärnskakning ställas. Trots definitionen ovan kan det ibland vara svårt att ställa diagnosen hjärnskakning. Därför forskas det idag mycket om diagnostik av hjärnskakning.
Vad händer i hjärnan vid en hjärnskakning?
En hjärnskakning uppstår vid en kraftig acceleration av hjärnan
En hjärnskakning kan som tidigare nämnt uppstå både vid direkt och indirekt våld. Hjärnan kan skadas utan en direkt smäll mot huvudet. Vad som ger upphov till hjärnskakning är nämligen en kraftig rörelse av huvudet i form av en acceleration eller inbromsning av hjärnan, vilket får hjärnan att skaka runt som en geléklump. Hjärnans snabba rörelse medför att hjärncellerna sträcks ut. Detta ger upphov till en kaskad av cellulära händelser i hjärnan som innefattar bland annat frisättning av signalämnen, läckage av joner genom hjärncellernas cellmembran och övergående skador på hjärncellerna.
Molekylära och cellulära händelser i hjärnan
Hjärnan drabbas av energibrist till följd av de skador som blir en konsekvens av hjärnskakningen. Frisättningen av olika signalämnen och läckaget av joner till exempel kräver mycket energi. Inte nog med att hjärnan efter en hjärnskakning kräver extra energi, den blir dessutom sämre på att utvinna energi. Läckaget i hjärncellerna och hjärnans förändrade miljö skadar även mitokondrierna, cellernas energifabriker. Blodflödet till vissa områden i hjärnan minskar. Sammantaget blir både energiutvinningen i cellerna samt tillförseln av energi från blodet till cellerna i hjärnan sämre efter en hjärnskakning, samtidigt som hjärnan är i behov av extra energi. Hur länge energibristen varar och vad den spelar för roll är inte helt klarlagt. Här krävs mer forskning, men det finns studier som tyder på att hjärnans energibrist kan sträcka sig över längre tid än det tar att bli symptomfri och att hjärnan under denna period är extra känslig för nya skador.
Prognos och återhämtning
Viktigt att understryka är att hjärnskakning ger upphov till funktionella förändringar i hjärnan snarare än strukturella förändringar. Till skillnad från mer allvarliga traumatiska skador dör i normalfallet inga hjärnceller varför förändringar ej upptäcks vare sig med vanlig röntgen av hjärnan eller med standardiserade neurologiska undersökningar. Kroppen åtgärdar med tiden de funktionella skadorna som uppstått i de flesta fallen. Kroppens återhämtning kan dock ta längre tid än tiden det tar för att bli symptomfri. Läs mer om riktlinjer vid hjärnskakning här.
Ändringsdatum: 18/11-2021
Skribent: Gustav Hallberg
Redaktör: Gustav Hallberg
Granskare: Niklas Marklund, professor i Neurokirurgi, Lunds Universitet
Åsikter och feedback? Fyll gärna i vår enkät här.
Följ oss gärna på våra sociala medier eller anmäl dig till vårt nyhetsbrev genom länkarna nedan!
Ett initiativ från Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft – Läs mer om Hjärnkraft på Hjärnkraft.se