RIKTLINJER VID HJÄRNSKAKNING
Översikt - Information på sidan
- Alarmerande symptom: När bör man söka vård akut?
- Misstänkt hjärnskakning – Vad gör jag nu? Vad kan man göra om man misstänker att man fått en hjärnskakning?
- Hjärnvila i 24-48 timmar efter skada: Vad är hjärnvila och hur länge ska man göra det?
- Rehabilitering efter en hjärnskakning: Hur kan man återgå till arbete eller studier, sociala aktiviteter och träning efter en hjärnskakning? När ska man söka vård igen ifall besvären inte gått över?
- Hjärntrappan: Vad är hjärntrappan, vem är den till för och hur fungerar den?
Alarmerande symptom
Akut vård bör omedelbart uppsökas om du eller någon i din närhet uppvisar följande symptom efter ett trauma mot huvudet för att utesluta andra och eventuellt livshotande tillstånd. Observera att nedan beskrivna symptom inte alltid uppträder i samband med olyckstillfället utan kan uppstå så sent som 48 timmar efter traumat.
- Krampanfall
- Medvetslöshet
- Neurologiska bortfall (ex. hängande mungipa, försämrade reflexer, synbortfall)
- Upprepade kräkningar eller yrsel
- Huvudvärk som blir värre och värre
- Märkbar dåsighet
- Förändrat beteende
- Förståelse- och talsvårigheter
- Ökad förvirring eller oro
- Svaghet eller domningar
- Vätska eller blod från näsa/öron
För barn gäller:
- Samma symptom som ovan
- Att barnet gråter och är otröstligt
- Att barnet ej vill äta (småbarn ej vill ammas)
Personer som använder blodförtunnande läkemedel bör vara extra uppmärksamma efter ett skalltrauma då det föreligger en ökad risk att drabbas av intrakraniella blödningar. Information om blodförtunnande läkemedel går att hitta på 1177.
Misstänkt hjärnskakning - Vad gör jag nu?
Om du eller någon i din närhet misstänker en hjärnskakning är det viktigt att omedelbart avbryta den pågående aktiviteten och garantera en trygg miljö för den drabbade. Om du trots allt fortsatt aktiviteten behöver du inte drabbas av panik. Full rehabilitering är fortfarande möjlig. För att få sjukvårdsrådgivning och hjälp med att avgöra om du eller någon annan har fått en hjärnskakning samt om vård bör uppsökas, ring telefonnummer 1177 eller besök 1177.se.
Om en hjärnskakning fastställs bör man veta att prognosen gällande full återhämtning är god. För majoriteten av alla drabbade går symptomen över inom en till två veckor. Läs mer om vad som händer i hjärnan vid en hjärnskakning samt vilka symptom man kan få här.
Hjärnvila i 24-48 timmar efter skada
Personer som drabbats av en hjärnskakning rekommenderas “hjärnvila” i 24-48 timmar efter skadan. Hjärnvila kan definieras som en sorts avskärmning och minimering av intryck i omgivningen, såsom ljud och ljus. Under hjärnvilan rekommenderas följande:
- Begränsa alla intellektuella aktiviteter som kräver koncentration, minne och intensivt tänkande. Stanna hemma från skolan eller arbetet och undvik bilkörning.
- Sök en lugn miljö med begränsade yttre stimuli, så som högt ljud.
- Undvik all skärmexponering, till exempel mobiltelefon, TV och dataskärmar.
- Undvik fysiska aktiviteter.
- Drick inga alkohol- eller koffeinhaltiga drycker och ta inga droger eller sömntabletter.
- Ät och drick sunt.
- Försök att få ordentligt med sömn.
- Avbryt omgående alla aktiviteter som förvärrar symptomen.
Efter en hjärnskakning blir många patienter uppmanade att vila en längre period. Men att vila längre än 48 timmar, fördröjer återhämtningen och kan bidra till långvariga symptom. Istället rekommenderas individen att gradvis öka sin aktivitetsnivå.
Rehabilitering efter hjärnskakning
Efter hjärnvila i 24-48 timmar rekommenderas personen med hjärnskakning att successivt bli mer aktiv. Det finns flera olika rehabiliteringsverktyg som reglerar i vilken takt man återgår till aktivitet. Modellen som ligger till grund för rekommendationerna nedan är framtagen av den kanadensiska myndigheten INESSS och kan läsas i sin helhet här.
- Rekommendationerna beskriver återgången till både mental respektive fysisk aktivitet och kan användas parallellt.
- Riktlinjerna kan genomföras själv eller tillsammans med närstående om man känner sig trygg med det, alternativt samordnas på en vårdcentral eller rehabiliteringsklinik.
- Riktlinjerna nedan är utarbetade för personer i alla åldrar, men barn rekommenderas i allmänhet att vara försiktigare, ta det i en långsammare takt och ha respekt för att det kan längre tid. Av den anledningen finns det en separat sida på Hjärnskakningsguiden som heter Hjärnskakning hos barn.
- Det är normalt att på de tidiga stegen uppleva milda symptom och det är inte farligt.
- Skulle symptomen öka eller återkomma rekommenderas hjärnvila i en eller två dagar. Efter det återgår man till riktlinjerna men i en lägre takt, till exempel genom att gå tillbaka ett steg.
- Det ska gå minst 24 timmar mellan varje steg.
- Det är viktigt att skydda sitt huvud från smällar för att inte riskera en ny hjärnskakning, åtminstone tills man är helt återställd eller att fyra veckor från skadan har passerat.
- Har man inte blivit märkbart bättre efter 14 dagar, eller om symptom kvarstår en månad efter skadan är det viktigt att söka vård för en ny bedömning. Läs mer om var man kan hitta vård här och om långvarig problematik efter hjärnskakning här.
Återgång till mental aktivitet
Steg 1 – Under det första steget rekommenderas korta sessioner hemifrån med intellektuellt krävande aktiviteter som till exempel att läsa, skriva, kolla på TV eller spela datorspel. Tumregeln bör vara att ägna sig åt dessa aktiviteter som mest i 15–20 minuter i taget.
Om aktiviteterna inte ger ökade eller återkommande symptom är det okej att gå vidare till nästa steg.
Steg 2 – Nu inleds en stegvis återgång till skola eller arbete. Börja med någon enstaka timme eller halvdagar och förläng successivt. Om du känner behovet kan du be din lärare eller chef låta dig arbeta i en lugnare miljö, exempelvis ett grupp- eller mötesrum. Ta flera pauser vid behov.
Om aktiviteterna inte ger ökade eller återkommande symptom är det okej att gå vidare till nästa steg.
Steg 3 – Under det tredje steget sker full återgång till skola eller arbete, men med restriktioner vid behov. Nu kan du åta dig mer utmanande uppgifter och projekt, men begränsa sådant som ger upphov till stress eller oro. Studenter kan i regel börja skriva mindre prov.
Gå endast vidare till steg fyra när du är helt symptomfri, både vid aktivitet och i vila.
Steg 4 – Full återgång till skola eller arbete utan restriktioner.
Återgång till fysisk aktivitet
Steg 1 – Det första steget innefattar väldigt lätta aktiviteter som exempelvis städning eller korta promenader, omkring 15-20 minuter i taget.
Om aktiviteterna inte ger ökade eller återkommande symptom är det okej att gå vidare till nästa steg.
Steg 2 – Nu handlar det om att höja pulsen lite mer än tidigare. Det kan till exempel göras med raska promenader eller cykling i 20-30 minuter.
Om aktiviteterna inte ger ökade eller återkommande symptom är det okej att gå vidare till nästa steg.
Steg 3 – Det tredje steget innebär ytterligare en gradvis ökning av aktivitet, både i intensitet och tid. Tips på sådana aktiviteter kan vara en joggingtur eller cykling.
Gå endast vidare till steg fyra när du är helt symptomfri vid ansträngning och i vila, samt att du har genomfört alla fyra steg för återgång till mental aktivitet.
Steg 4 – Det fjärde steget inbegriper träningsformer som kan variera mer i intensitet och som kräver mer koncentration samt koordination. Typexempel på sådana kan vara tennis eller dans. Personer som utövar en lagidrott kan vanligtvis börja träna med lagkamraterna, men ska undvika moment som erhåller en kollisionsrisk. Man kan nu även börja med styrketräning.
Om du fortsatt är symptomfri vid ansträngning och vila kan du sedan fortsätta till steg 5.
Steg 5 – Det femte steget innefattar i princip all träning utan några restriktioner, även former av träning där det finns risk för sammanstötning.
Om du fortsatt är symptomfri vid ansträngning och vila kan du sedan fortsätta till steg 6.
Steg 6 – Det sista steget är relevant för personer som utövar någon form av idrott och innebär att man kan återgå till tävlingar eller matcher. Fortsätt vara uppmärksam på återkommande symptom och gå i sådana fall tillbaka ett eller två steg.
Hjärntrappan
Hjärntrappan är ett annat rehabiliteringsverktyg och används mycket i Sverige. Det är primärt utformat för vuxna idrottare, men kan användas av vem som helst för återgång till fysisk aktivitet. Hjärntrappan kan upplevas något mer restriktiv än rekommendationerna ovan då den lägger stor vikt vid att vara symptomfri i varje steg. Det är till för att säkerställa att idrottare inte återgår till tävling för tidigt och att det görs på ett säkert sätt.
Det finns en allmän hjärntrappa som går bra att följa och den kan hittas enkelt på internet. Särskilda hjärntrappor som utformats för specifika sporter går i regel att hitta på respektive idrottsförbunds hemsida. Observera att vissa hemsidor innehåller en äldre version av hjärntrappan och rekommenderar dig i steg 1 att vila tills du är symptomfri. Hjärntrappans skapare gjorde ett tillägg 2017 som rekommenderar att efter 24-48 timmars hjärnvila ska lätta fysiska aktiviteter som inte förvärrar symptomen påbörjas.
Ändringsdatum: 10/8-2022
Skribent: Haris Hodzic
Redaktör: Gustav Hallberg
Granskare: Yelverton Tegner, Legitimerad läkare, Specialist i Ortopedisk och allmän kirurgi. Professor emeritus vid Luleå Tekniska Universitet i Medicinsk vetenskap med inriktning Idrottsmedicin
Åsikter och feedback? Fyll gärna i vår enkät här.
Följ oss gärna på våra sociala medier eller anmäl dig till vårt nyhetsbrev genom länkarna nedan!
Ett initiativ från Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft – Läs mer om Hjärnkraft på Hjärnkraft.se